eller rättare sagt - jag är kass på växel.
I vartenda j'vla nation vi besökte skulle vi växla in cash, ändra valutan, ändra tänket. Baht, yuan, aussie dollars och allt utöver, ska man behöva ta med sig sina hjärnceller på en vida världen tripp? Jag lämnade dom hemma och blev lurad vid flera tillfällen.
Johanna;
"- Ja, men det här är ju billigt 500 dollar, det är ju ingenting"
Josefine;
"- REALLY?"
Det är dcok inte det enda problemet jag har med växling, som en röd tråd genom halva min ungdom har jag försökt förstå mig på varför man inte bara kör med automatlåda, det aset som kom på att det är SMIDIGT med växelspak, han (jag tar för givet att det är en han) måste ha iq som en fiskmås. Och man behöver ha 22 i iq för att kunna öppna en dörr, och det kan uppenbarligen INTE han.
Nu blir det fläskig paj.
